Jag satt precis och läste tio olika bloggar, en efter en. Och tänkte, varför läser jag detta? WHY? Hmm... Varför läser man om andras liv? Folk man inte ens känner! Jag gör det för att jag målar upp en bild, precis som dom, om deras liv. Det är ett sätt att få rymma från sitt eget, som ibland verkar innehålla lite för många dumhuvuden (självfallet inte alla, ska understrykas). Det är så jävla skönt. Men nu har jag läst färdigt och är tillbaks till världen, på riktigt. Vissa människor är så dumma att jag bara vill låsa in mig. Och hörrni, ni vet den där känslan när man verkligen litar på någon? Eller bara tycker om någon väldigt mycket? Någon betydelsefull? Ja, det vet ni ju såklart. (behöver absolut inte vara någon kärlek) Hur vet man att man är lika viktig för den, som den är för en själv? Eller, hur vet man att allt den säger inte är en lögn? Nu kan man tro att min familj har stuckit ifrån mig, min pojkvän varit otrogen och alla mina vänner mobbar mig. Så är inte fallet. Jag sitter här, lika lycklig som vanligt och hade lika gärna kunnat fundera på att jag tar en risk såfort jag går utanför dörren, när jag ska noppa mina ögonbryn eller möjligtvis haiti (sista valet låter inte roligt alls). Dock full av tankar, som vanligt! Det är sånt som händer, när man kommer tillbaks till sitt vanliga liv. Man börjar tänka! Ibland är det otroligt skönt, som nu! Så jag hoppar ner i ett varmt bad och fortsätter filosofera, säkert om något annat intressant.


Here you go, en snygging i rummet såhär på kvällskvisten, hehe.....